det är så med smärta, den är en evig förbannelse eftersom den utplånar tiden. den ger en aning av död och en stank av as åt ett nu som aldrig tros kunna upphöra.
de fysiska smärtorna är borta sedan länge.
den psykiska?
mediciner.
men de hjälper inte, och ingenting blir bättre med tiden, allt blir snarare värre, smärtan är alltid ny och för varje gång blir den mer självsäker, självgod. ~ sommardöden